Djurens favorit.

Godkväll. Imorse gick jag till gymet klockan 06.00. I trappan på fjärde våningen låg en svart katt och lurade. Han såg ond ut och jag förväntade mig att bli huggen.

Måndagskväll från takterassen.

Här är förresten kompisen jag gick på toaletten med förra helgen.

Tänkvärt.

Festivalstämningen.

En direkt lägesrapport från Oslo Bokfestival, dag tre. Från scenen på Saras Telt läser diverse författare högt ur sina böcker (en författare i taget såklart). Vädret är höstligt och himlen lika grå och oinspirerande som havregröt. Våra kunder önskar beställa kaffe, varm choklad, eller ingenting alls. Någon söndags-lyxar-till-det genom att ha med sig en smothie från United Bakeries. Stämningen i teltet är superintensiv - folk sitter som ljus och stirrar på scenen. Går man förbi och skymmer deras stirr för ens bråkdelen av en sekund kan man känna ett visst hat bubbla upp, att fråga om det vill beställas något är det inte ens till att tänka på. Innan tappade jag nästan en tesked på stengolvet rätt framför scenen, men bara nästan och himla tur var väll det; Helvetet hade brakat loss.

Sandefjord.

Här sitter man på Kajsas terass i Sandefjord.. Havet ser fint ut, solen har strålat, kaffekoppen är tom och vi mysumgås. Alla stolar utom en är sprejade med fågelbajs. Vi är i en liten by, vilket jag vidare uppdagade då 20-åringen bredvid oss på bussen satt och stickade.

När jag var ung, blond & nästan lika brun som Melvin.

Im Park.

"I rode into town on an ass. YO' MAMA'S ASS!"

- Black Jesus.

Plötsligt händer det.

Till Sandefjord! - skall jag resa imorgon. Jag har numera även en lillasyster som emigrerat till utlandet Norge. Imorgon blir det spontanutflykt - den bästa sortens utflykt, till denna sommarstad; "Mot oändligheten, och vidare!" som Buzz Lightyear (bärande karaktär i Toy Story) brukar säga. "Försök nu att inte bråka med varandra.." som mamma och pappa brukar säga. Denna klassiska kommentar levereras alltid med huvudet på sned, lätt medlidsamt tonfall och med halvsorgsen blick. Precis som om vi går in för att skapa bråk och har planerat det in i minsta detalj innan vi ens vet om att vi ska ses; 

"Hmm.. Det är något som saknas, jag är lite lite uttråkad här. Nu vet jag! - ett saftigt bråk skulle sitta fint. Då måste jag bara lokalisera syrran, så är saken i box." 

Snälla någon, vi är väll alla vuxna människor här (som min tysklärare säger då han undrar över ett beslut som vi alla (!) fem personer i klassen borde fatta tillsammans).

Kusin Vitamin.

Helgen var fullspäckad med jobb. Jobb jobb jobb. En hälsokost-kedja hade kick-off och majoriteten av deltagarna var damer. Det var, med andra ord, ett fint karriärdrag de män som var med i församlingen hade gjort en gång i tiden, ungefär som de män som jobbar på dagis - Ett recept på succé.

Igår kände jag mig väldigt "under vädret" - Jag som har bestämt mig för att jag aldrig blir sjuk. Snörvlade in på närmsta kiosk vid 08.15-snåret i jakten på receptfritt läkemedel. Mannen bakom kassan synade mig grundligt och undrade om jag var a) sjuk, b) bakfull, c) fortfarande full.

Människorna på kick-offen avnjöt föredrag, middagar och underhållning, och en varumässa som avslutning på söndagen. Då kalaset var avslutat och alla leverantörer flyktat var slagfältet kantat av ammunition; Goodiebags så långt ögat kunde nå. Det var bara att försyna sig! Eftersom jag är en hamster har jag nu vitaminer och kosttillskott för flera års förbruk. Så nu ska det bli ordning på mig, mamma.

Toalettstatusen.

Hej och välkommen till en gedigen toalettblogg! Förra helgen var det bajjamajjor, denna helgen är det gråsuggor på toaletten. Har idag jobbat hela livet, känns det som, på Parkteatret. Föredrag hela dagen och fest hela kvällen. Vad är motsatsen till "korvfest"? - För det är det definitivt här! Innan hade jag en gul nyckelpiga på axeln.

Sociala medier som plattform för rent "hitte-på".

I förra veckan omkom komikern Eddie Murphy. Vad skrev hon nu? Är det sant, eller vill hon bara provocera dig som läsare? Nej. Det är inte sant. Använde jag fet stil för att du snabbt skulle urskilja den första meningen från resten av texten? - För att det som står med stor stil eller i färg alltid percipieras som viktigt. Ja, det gjorde jag. 

Informationen jag inledningsvis matade dig med är alltså inte sann, men i DN fann jag artikeln "Nätet dödar allt fler kändisar" och vid läsning av första paragrafen - "Eddie Murphy omkom i snowboardolycka", trodde jag blint på nyheten. Nåväl; "Nyheten". Jag svävade några sekunder i förvirring och ledsamhet. Vidare läste jag att även Rihanna har dödförklarats - Ve och fasa.

Tillåt mig att presentera ett "fagligt forankret" blogginlägg; Ett inlägg som utgör en skoluppgift, vilket jag så gärna vill prägla med min egen stil.

"Med Twitter och Facebook kan rykten spridas snabbare än någonsin", säger Erik J Olsson som forskar inom sociala nätverk. "Helt och fullständigt sant", säger jag som en konstant konsument av sociala plattformer samt ständigt lättlurad och blåögd person. De sociala kanaler vi alla exponeras för, må det vara tidningar, television eller webbsidor, är i sig själva utan värde - det är vad man lägger in i dem  som skapar det värdefulla. Nyheter eller rykten som sprids genom sociala medier tenderar att "rulla iväg" - jag talar om den så välkända "snöbollseffekten" och om "att göra en höna av en fjäder" und so weiter und so fort.

Kunskap, sann eller felaktig (fast kunskap kan väll egentligen inte vara "sann" eller "felaktig"? Kunskap är kunskap - något man kan och vet. Den kan däremot stämma mer eller mindre överens med hur verkligheten ser ut), sprids via sociala nätverk. Vi lär oss efterhand att skilja på rykten och genuin information (eller som i mitt fall; Vi tror på cirka allt vi läser, upplever och ser. Vi tror på allt ända tills vi ser klara bevis för att det är falskt. Vi är godtrogna och tillmötesgående i förhållande till olika slags kunskaper och människor; För mig är alla oskyldiga innan motsatsen bevisats).

"Massans visdom", eller "Wisdom of Crowds" om man vill uttrycka sig internationellt och skapa sig någon slags världsvan aura, innebär att vi följer det som andra företar sig och de som anses eller antas besitta kunskap och således har expertmakt inom ett visst område. Vi följer varandra. I människans natur ligger elementära behov om att vandra i flock och söka bekräftelse; Vårt behov av att vara lik andra är vår främsta drivkraft. Våra relationer till och hur vi uppfattas av andra - vår sociala självbild, definierar vem vi är och påverkar vår inre självbild starkt. För att kunna utvecklas som människa behöver vi relationer till andra, vi behöver uppmärksammas och beröras, vi behöver "tillhöra". "Ett barn behöver åtta kramar om dagen för att utvecklas" sa en god väninna till mig en gång.

För att nu lyckas sväva tillbaka till ämnet om sociala medier som plattformer för ryktesspridning, drar jag en konklusion om att massans visdom - nyhetsbladets expertmakt, fick mig att ögonblickligen tro att kunskapen kring Eddie Murphy's död var verklighetsbaserad och därmed sann. Sökmotorer är skapta för att man ska kunna dra nytta av denna "massans visdom" och vi kan alla bidra till denna gemensamma visdom - en visdom eller kunskap som alltså lika väl kan vara ett illasinnat rykte istället för genuin information. En osanning som skamlöst poserar som en sanning; En ulv i fårakläder.

Kändisars "dödsfall" visar att massans visdom är begränsad. Tror vi på allt vi läser och hör? Tror vi på något enbart för att också andra gör det? Jag tror det, åtminstone till en viss grad. Vårt behov av att imitera andra exponerar oss och gör oss mottagliga för åsikter och kunskap som svävar omkring i våra omgivningar likt de maskrosfjun man blåste på i sin barndom (som fastnade överallt på kläderna och sen fick man äckligt klet på fingrarna då man släppte sitt krampaktiga tag om blomsterstjälken). Dessa budskap kan stämma mer eller mindre överens med hur verkligheten ser ut. Det finns en tydlig mänsklig vilja av att sprida rykten; Vi trivs då vi pratar om andra, och många trivs då de får möjlighet att etablera en helt ny eller tilläggsinformation om andra. Med dessa kloka ord ämnar jag avsluta detta studieförankrade inlägg, och exponerar dig gladeligen för följande;

 "Ryktet om min död är betydligt överdrivet." - Mark Twain (1835-1910).

(Referens per 03.09.2012: http://www.seodirect.org/wp-content/uploads/2012/07/perception-31.jpeg)

Bilder är det element som är mest tilltalande inom sociala medier - det vi helst av allt uppmärksammar och känner oss dragna till. All slags information - genuint äkta eller simpelt rykte, påverkar och formar oss; Hur väljer vi att uppfatta oss själva och verkligheten omkring oss?

Skit.

Hej hej bloggen (sa hon ironiskt). Ännu en dag, ännu en dollar. Dagens första uppgift var att STÄDA alla  de festivaltoaletter som så fint pryder Rådhusplassen. De var, så att säga, välanvända. Spyan satt och gosade i strupen, lurade lite där; "Ska jag eller ska jag inte hoppa upp?" - Att vara eller inte vara, det är frågan. Fantastiskheten var lika med noll, glamfaktorn låg på marken och spelade död. Detta var nog på samma äcklighetsnivå som den gång jag passade ett barn, under potträning, som bajsade på golvet.

Tango på Mango.

Ja. Så befann jag mig då idag på klubb Mango där jag tänkte lyxa till det med en äkta toalett, istället för en kommunal festival-box, då jag befann mig på jobb. Döm om min förvåning när jag stänger dörren om mig i det helrosa båset, på den helrosa damtoaletten; På insidan av dörren står mitt namn! "SANNA" står det där, inrispat av naglar i den rosa färgen. Mitt namn stirrade mig rakt in i ögonen och visst finns det fler som heter Sanna här, men jag kände inom mig att det var just jag som skapat denna skadegörelse. Det var ju hur kul som helst! Att inse att jag varit på denna klubb för nästan precis ett år sedan och lämnat kvar ett minne till mitt framtida jag, som hugget i sten.

Jag har definitivt skrivit det "Sanna" som är mitt på dörren. Men titta ovanför det, där någon skrivit "Sanna" med världshistoriens största skriva-sitt-namn-på-toalettdörren-stil. Jag är väldigt säker på att även detta är jag.

Tweety.

Idag twittrade jag för första gången. Det blev inte alls så bra, man måste kanske öva. Tänkte i alla fall prova; Plugga lite på mediekursen så att säga. Befann mig på Rådhusplassen här i Oslo, där den norska militära luftmakten firade 100 år. "Alt fra soldaten på bakken, til piloten i kampflyet." Det var strålande väder, fullt med folk, jag jobbade med eventet, det var en helt makalös flyguppvisning. Plus att det var uniformbeklädda soldater SÅ LÅNGT ÖGAT KUNDE NÅ. Alla slags uniformer man någonsin kunnat tänka sig. Jag var ju bara tvungen att göra Twitter-debut.

Visste du att de ord man sätter en hashtag (#) framför utgör olika kategorier inom framtida twittring?  Jag tror nämligen, av uppenbara skäl, att många inte vet det. Men så är det, och så fick vi lära oss på "S and M". De ord du väljer att hashtagga blir till en kategori, och sen kan du söka på denna kategori för att se vad andra människor skrivit inom den. Gå exempelvis in på "hashtags.no" och se att inom kategorin #denfølelsen (den känslan) finns tweets såsom;

neffets98: Tre kvarter til byen nå, veldig edru. #Raffle #vårtnyeliv#denfølelsen

eller;
HinaZzz: Når du er helt klar til å gå ut, griper nøklene og tar en siste titt i speilet og finner ut at det er fuglebæsj på jakka di#denfølelsen

såväl som;
tonjeroraas: RT @EspisHov: #DenFølelsen når man skal bestille kylling på asia'n, men sier feil og bestiller løvstek isteden...

och sist men inte minst;
olehenrikphauge: Når du ligger i senga og mister Ipaden i fjeset#denfølelsen


Sanna ut.

Californication.

"Det finns inget rätt eller fel. Det finns bara konsekvenserna av våra handlingar."