FILUREN ULF

Först och främst; Sms från Maja i natt, kl. 01.19 (jag sov inte eller så Maja - JO);
"Jag kom på vad vi skulle kunna ha under madrassen för att göra den till en säng, kommer inte på namnet men typ flak, sådana som gaffeltruckar har."
1. Var i hela fridens namn skulle vi få tag på detta?!
2. NO WAY! Du kan fetglömma att jag sover på staplade trälådor! Fast i och för sig kunde vi då lekt "Prinsessan på ärten" var dag. Ganska frestande ;)

Så till Ulf; Min chef på HD heter Ulf. Ulf är kul, lite lurig, säger ganska speciella saker och dyker alltid alltid upp då man minst anar.. Igår satt jag framför datorn och pratade med Maja (tack och lov - ÄNTLIGEN) i firma-telefonen. In kommer chefen, väldigt lägligt, just som jag gastar ut; "Jag blir uttråkad så hiiiiiiimla lätt!". Underbart.

Häromdagen satt vi och lunchade. Uffe undrade en hel del om Zürich, om mitt jobb där och så vidare. Mitt i en tugga brister han ut; "Du har inte funderat på att vidareutbilda dig (visserligen med glimten i ögat)? När ska du börja plugga egentligen?" Smack! Ett skämtsamt slag rakt i magen. Ångest på den.

Idag möttes vi då vi tog mat;
- Tjena Sanna! Hur är läget?
- Bra! Jag slutar nu..
- Jasså?! Äter på övertid?

Idag skulle jag också förnya mitt pass, eftersom vi ska till Dubai & Maldiverna (JAAAAAAA) efter nyår. Den bittra "jag är trött på mitt liv"-damen på Passexpeditionen frågade först hur gammal jag var. I första andetaget svarar mor min, tvärsäker på sin sak, att jag är 18 år gammal. Ja just det mamma, det är jag ju - För två år sen! I det ögonblicket kunde man nästan tro att hon var släkt med sin bror, som i nio fall av tio kallar mig Kajsa (och Kajsa för Sanna).

Blir det en lugn "Sanna-klättrar-på-väggarna-och-kryper-ur-sitt-skinn"-hemmakväll? Den som lever får se..

KVÄLLEN =)

Idag tyckte mamma att "Jag såg ut som 10 år igen". Skönt - Precis vad jag ville höra (i min fula kock-mössa och i mina fula, men bekväma skor). Mammor måste ha någon form av sjätte sinne eller så. Hur kan de alltid veta EXAKT vad man behöver och vill höra?!

Nåja.. Foton från igår:

Sverigekarta. Här står jag i Dalarna - Sug på den ni, Maja & Marit.

Svängde sen förbi Stockholm för att hälsa på Amanda, Madde & Mackan.

QUELLE SURPRISE

Vilken överraskning! Igår hade jag och Elli en jättemysig kväll på stan. Vi strosade i Norra Hamnen (fick fina bilder som kommer upp sen) och avslutade på Hampan, dit Helena kom. Men i alla fall; Överraskningen. Den består av att eftersom jag hade en så himla bra dag igår, var något TVUNGET att gå fel idag. Så fungerar det. Nåväl. Stod över vasken här på jobb och skulle snabbt flytta mig en bit åt höger. Svischar med huvudet i hetsig fart och dunkar såklart sidan av huvudet/pannan i handtaget på ett köksskåp. Ganska skönt. Tänkte absolut inte få en fet bula som tillägg till min avskurna fingertopps-bit (som tjejerna fick känna på igår - var lite småstolt över att visa upp denna missbildning). Därför tryckte jag ett paket frysta falafel-bullar mot pannan; JAG GILLAR JU INTE KÖTT.

MÅNDAGS-MYSTERIUM

Igår kväll trampade jag helt plötsligt på något hårt i mitt rum. "Jaha, nu har jag lyckats få in en bamse-sten", tänkte jag. Plockar upp föremålet och happ; Det var ännu en glasbit (hittade en glasbit i min väska, som jag antagligen tyckt var superkul att placera där i lördags natt)! Ingen liten sak denna heller. Misstänker att den på något vis ramlat från mina kläder, som jag kastade mig ur då jag hasat hem efter en galen utekväll.. MEN HALLÅ! Vem tycker det är kul att samla på sig en massa glasbitar då man är ute och festar?! Jag tydligen. Undrar vad jag hade tänkt ha dom till. Ville kanske snickra ihop ett kitschigt glasbits-kollage eller något annat användbart. Ingen som vet.

PUSS

FAMILJEKVÄLL I (TAADAAAA) JONSTORP

Godkväll. Idag var en bra dag på jobb. Mamma & jag var i harmoni hela dagen och hann till och med ta en liten powernap på lunchen! Jag slutade ganska tidigt, gick hem och lekte sen akrobat i trädgården.

Vi var bjudna på kvällsmat till Pappas kusin Agneta i Jonstorp. Vi anlände till hennes sommarstuga och blev serverade en delikat smörgåstårta med räkor och annat smaskens på. Agneta är hur grym som helst, en av mina favoriter i denna släkt! När vi var fullproppade med smörgåstårta tänkte vi ta en liten promenad ner till havet. Mamma tänkte ett steg längre; Hon tänkte bada. "Ingen annan som vill?" Eeh, NEJ. Nåväl, hon badade faktiskt. En fröjd för ögat - En iskall, plaskandes mamma som graciöst slängde sig ut från bryggan, ner i det blå.. Jag lyckades i alla fall knäppa en hel del vackra bilder med min älskade kamera. Har haft den ett bra tag men upptäckte först ikväll att man kan ta bilder med extra intensiva färger samt med gammaldags touch (för att nämna två av de många många funktioner som jag ännu inte haft tid, aka ork att klura ut). Slutklämmen på familjemyset blev kaffe och hallonlikör (jag avstod gladeligen hallonlikören).


En annars heltrevlig, jättemysig kväll avslutades med hets hets HETS. På bilfärden hem höll vi två gånger på att döds-köra ut i diket och en gång på att bli påkörda av en lastbil körandes i 90 (nej, jag körde inte). Inte okej - Är det måndag så är det.

PS. Har inte hört ett knyst från Maja på flera dagar. Bör jag vara orolig? Det är jag i alla fall. HÖR AV DIG PAJ-MAJA!!

KVÄLLEN VI VÄNTAT PÅ

1. Jag upptäckte nyss (en timme senare) att klockan på min mobil gick fel, efter att förvirrat flackat omkring och inte förstått varför klockan var mindre på nedervåningen än i mitt rum. Varför undrar jag? Just det - tappad mobil (fast jag satte åtminstone in batteriet på RÄTT håll, inte som Maja Hård, som satte in det på fel och sen undrade varför i helvete hennes mobil inte fungerade).

2. Jag hittade en glasbit i min väska. När, var och hur tyckte jag det var lämpligt att packa ner den?

Igår - Ett mysterium för vissa av oss. Haha, nejdå. 20-års-kalas hos fröken Wihlborg, av det bästa slag.. Inte ett glas var torrt, ingen stod still, musiken flödade. Helskön stämning, som spicades upp av en styck Ellinor iförd hemmagjort (det syntes) förkläde. Elli komponerade ihop en slags tårta också, en syn jag ALDRIG trodde jag skulle få se.

Detta är kärlek.

Kvällen avslutades med en massa DANS & DRAMA på TIVOLI. Jag var helnöjd (kanske mest för att jag slipper städa idag)!!

KÖPA ROS?

Igår var en bra dag. Efter att ha känt fredags-andan hela dagen, skyndade jag hem från jobb och hann avnjuta en sovstund samt riva upp skärsåret på min tumme. Skönt att sova, INTE skönt att riva upp ett blodforsande sår.
Begav mig till Helena, där jag och Helena *2 ABSOLUT INTE (jo) fixade med Elli's present.. Vi gjorde oss själva riktigt stolta! Turnén fortsatte hem till Isak, där det vankades "Buzz" på Playstation (Isak & jag, aka team Supergeek, vann överlägset). Sen blev det dans kryddat med galenskap. Väldigt kul på alla sätt och vis.

Nu var det ju festival i stan också.. Ingen återvändo, man var tvungen att kolla in stämningen. Hamnade till slut i det stora tältet och var nöjd med tillvaron. Kvällen hade det mesta av vad en festival ska ha; Dans på bordet till Gyllene Tider, fulla ungdomar (+ spyor), rosförsäljare, hög musik, öl i plastmugg och som pricken över i; En tipsy Louise.

Inför kvällen förutspår jag galenskap utan hejd..

EXTRA SPÄNNING I TILLVARON

Något man aldrig kan få nog av. Därför skar jag mig som hastigast i tummen då jag hackade sallad. Ett saftigt jack samt en avlägsnad chunk av nageln. Tillfällen då man vill slänga sig ner på golvet och grina.

BACK IN THE DAY

Jag & Melvin - Kusinerna är lika som bär. Från 2005, både jag och lillen har alltså "mognat".

Mot Balen 2008. All eyes on my shoes tydligen..

KOCKMÖSSAN FRÅN HELVETET

Jäklar vad den kliar.. Känns fortfarande som jag har fanskapet på mig (har varit av i fyra timmar).

En annan kul sak som hänt idag är att jag lyckats få pappa att tro att bilen var stulen (eller ännu värre; Att Kajsa tagit en tur). Efter att han panikartat kollat i garaget och sen meddelat att den faktiskt var kvar, kunde jag plocka fram ur minnet att jag till och med gått emot den då jag lämnat in cykeln. Minne som en guldfisk. Jag älskar det. En annan sak jag älskar med mig själv är mitt otroliga, helt fantastiska, lokalsinne. Jag syftar (bland mycket annat) då på hur fullkomligt bra det gick då Maja & jag skulle flytta vårt pick och pack till lägenheten i Zürich. För att göra en LÅÅÅNG historia kort;

STARTTID: 20.15.
ANTAL SKRAPSÅR & ÖMMA LEDER: Ej beräkningsbart.
ANTAL POLISKONTROLLER: 1 (slutar med att Maja, då vi fått klartecken och jag är redo att rivstarta därifrån, fläker sig över hela förarsätet och väser fram "NACH ZÜRICH?". Don't-push-your-luck.
ANTAL FELKÖRNINGAR: Ingen som vet men i timmar beräknat: Ca 4.
ANTAL "MAJA SITTER KLISTRAD MOT FRAMRUTAN FÖR ATT KUNNA SE VÄGSKYLTARNA I GOD TID" SAMT "HINNA FÖRE MIG TILL VÅR DESTINATION": I stort sett hela tiden.
ANTAL GÅNGER VI LYSSNADE (och sjöng med) TILL WESTLIFE'S "WHEN YOU'RE LOOKING LIKE THAT: Skulle jag inte vilja berätta men jag kan ju säga att ABSOLUTE KIDS spelades på repeat under hela kvällen.
ANTAL "SANNA KAN INTE KOLLA DÖDA VINKELN PGA ATT MAJA HÄNGER FRAM, KLISTRAD MOT RUTAN & PGA ALLT VI TRYCKT IN I BILEN": 2 av totalt 4 rundor (lägligt nog var det som värst vid poliskontrollen).
TOALETTPAUSER MAJA: 1 st.
TOALETTPAUSER SANNA: 4 st.
NÖJDHETSFAKTOR VID ARBETETS AVSLUT (skala 1-10): 1000.
SLUTTID: 04.00.

(FOTNÖTTER: *Sanna bodde på 3e våningen, utan hiss. *I det nya huset finns ingen hiss. *Flytten utfördes med hjälp av en Golf. *Maja & Sanna har varit borta ett år och "tänkte se exakt hur mycket man kan samla på sig under denna tid, ju mer desto bättre".)

Nämnvärt är att jag sex dagar senare, då jag skulle flytta det sista själv (efter att Maja flytt till Sverige), körde fel IGEN. Man kunde ju trott att jag sen förra äventyret lärt mig, men nej nej. Fast denna gång körde jag enbart fel i EN ynka timme, så det var ganska skönt ändå. På mitt solo-äventyr lyckades jag på något sätt hamna på "Langstrasse" (hor- & knark-kvarterens paradgata). Här kände jag lite smått panikartat att "jag låser nog alla bildörrar". Smart move. Förvånade i alla fall inte mig själv då jag likförbannat vevar ner rutan och hetsar fram "Sprechen Sie Englisch?", till första bästa förbipasserande. Ingen hjälp där inte. Irrade vidare och lyckades på något sätt, fråga mig inte hur, ta mig till rätt adress. Uppskakad efter x antal tutningar och fientliga blickar från medbilister samt vägarbeten für alles, parkerade jag Disco-Golfen bakom en annan bil (som stod i en gränd) och stegade ut. Det skulle jag INTE ha gjort. Efter att hetsigt ha slängt in mina sista saker i källaren återvände jag till bilen och möttes av en hotfull tysk utskällning. Självklart kan man inte parkera bakom en annan bil som endast kan komma ut genom att backa. TÄNK!

Tschüss

"JAG TROR JAG TÄNKER ETT TAG"

Jag säger hela tiden till Maja att allt kommer fixa sig. Jag har utomordentligt finurliga & bra argument; "Jag är övertygad om att det kommer gå". Så varför känner jag då som om jag ska EXPLODERA inombords? Varför tror jag inte på mina egna lurknep (fast innerst inne vet jag att vi klarar allt)? Och viktigast av allt; Varför har jag en sorts liten söt leverfläck i vänstra handflatan? Kan man ha det? Livsfilosofering på hög nivå, välkommen till en tisdagskväll i Sanna's huvud..

KOCK-SANNA: DAG TVÅ (A MILLION TO GO)

Sitter på jobb och tar mig friheten att hänga lite framför datorn (ångest). Ännu en tidig morgon, höll på att somna i farten och trilla av cykeln. Vaggade in på jobb med blodsprängda ögon och kände att det här, det kommer bli en bra dag.

GRATTIS ELLINOR!! Gjorde ett tappert försök att väcka 20-åringen klockan sex i morse, men ack nej, någon annan hade hunnit före. Jag fick nöja mig med att bli "Grattis numero två". FASEN.

Idag har jag redan lyckats med att skära bröd på fel sätt, glömma lägga majonnäs i kycklingmackorna, övertygat chefen om att jag absolut torkat av alla borden (vilket jag egentligen "glömde") samt blivit tillrättavisad ett par (ganska många) gånger. Livet är kul. Livet leker. Har också fått för mig att det finns de som har så kallade "muntra bloggar". Där skrivs det om allt mellan himmel och jord på ett glatt och lättsamt sätt. Jag väljer ju tydligen att verkligen trycka på det som sviktar i tillvaron. Egentligen är jag en glad person (eller lycklig; Som Amanda påstod inte är en egenskap. Lycka är ett sinnestillstånd, därför kan man inte säga att man har en lycklig personlighet. Stämmer.) som för övrigt skuttar omkring i någon slags halvdan mörkblå kockmössa.

Nu blir det ett försök till kvalitetstid med mammsen =)

HARMONI

Var helt fullkomligt underbart att träffa Karolina! Nu, först nu, känner jag mig som en lite mer harmonisk upplaga av mig själv (trots syrrans spydiga neggar). Vad fint ;)

DREGGEL-SANNA

FÖRSTA JOBBDAGEN: UNDERBAR UPPSTIGNING 06.00.
GODMORGON VÄRLDEN.

Vaknade i en pöl av mitt eget dreggel klockan 05.00 och kände mig "on top of the world". Vad skönt, tänkte jag. Då slapp jag sova bort ännu en timme. Kul med en tidig start på dagen. Eeh. Jag är ju inte heller direkt den som "somnar om". Förutom igår, då jag vaknade till liv 07.22 och sen, hör och häpna, somnade "ett tag" till. Vaknade och tyckte; "Aah, vad skönt, nu fick jag sova en aning mer. Fast jag skulle ABSOLUT kunna sova liiite till". Gosade in mig med väggen och mös ein bisschen längre. Fick sen för mig att kolla klockan. En utomordentligt excellent idé. Jo visst, klockan visade 12.44! Happ. En liten omsomning på sisådär fem timmar. Den hette i alla fall duga. FEM TIMMAR. Fånga dagen! Ångest på den. Ångest på allt.

För övrigt växer min ångest så det knakar. Hade min ångest varit en egen person, hade den gått i pension nästa år.

Annars har det varit så himla skönt att få jobba idag (hade jag velat skriva, men helt ärligt..). Kul med motivation igen! Börjar känna mig mer positiv - Thank god. Ikväll ska fröken Karolina och jag ha rendez-vous, har inte setts på år och dag.. Godnatt i kaffekoppen.

DAG 6 HEMMA: ETT HELT INLÄGG OM MIN ÅNGEST

ENJOY:

Jag kan inte koppla av. Något måste hända hela tiden, jag är van vid det (prova själv att leva med "Jag-kan-aldrig-vara-tyst-&-det-händer-alltid-något-kul-Maja). Fånga dagen! Det vet jag i alla fall en som INTE gjort den senaste veckan. Känner att inget jag gör spelar roll eftersom jag är ledig hela tiden (HALLÅ, semester en vecka borde vem som helst klara av, detta är inte okej). Fast tänker jag efter har jag ändå gjort en massa saker. Träffat familj och vänner, varit hos tandläkaren, varit i stan & hamnen, sytt om lite kläder, ritat, skrivit, sökt jobb, tränat, haft Ausgang. Börjar jobba nästa vecka, ska bli skönt att uppskatta sin lediga tid mer (och få annat att bitcha om).

I helgen har vi haft gäster från Växjö; Tog en spontantripp till Helsingör igår. Mycket trevligt och verkligen trevligt sällskap. Jag kunde limmat på de vuxna hela helgen, tveklöst och utan någon som helst skam. Då de föreslog en massa kul DE skulle göra idag, var jag inte sen med att hetsigt inflika "JA DET GÖR VI" eller "JA JAG VILL, JAG FÖLJER MED". Efter menande blickar från kära mor&far ändrades mina hysteriskt glada utbrott till sorgsna "jaha, NI ska". Sanna såg alla tillfällen att lämna huset. Mös istället ihop mig med syrran. Det gick ju också ganska bra. INTE. Eller jo faktiskt, vi fuckade bara ur och fick varann att må dåligt typ fyra gånger under dagen/kvällen. Inte illa, antagligen new personal best. Skön stämmning. Underbart.

Jag kan ju säga som så här att jag inte var så stolt över mig själv då jag skulle film-mysa med mamma&pappa häromkvällen.. Efter tio minuter in i filmen kände jag att "nej detta går inte; Koppla av, sitta still, vad är det?". Det fanns väll självklart andra, mer nyttiga saker (festa) att göra!? Nåväl. Där sprang jag som en jagad hare mellan tv:n, irriterade föräldrar, mitt rum och nedervåningen. Samtidigt som jag förbannade mig själv över att jag längtat så mycket efter att ha filmkvällar igen. Men jag måste ge mig själv beröm för att jag sen lyckades lugna ner mig en aning och se slutet av filmen som var bra, synd bara att jag missade början och mitten.

Nervarvningen har gått åt rätt riktning under veckan. Jag börjar så smått nosa på den sinnesstämmning jag en gång i tiden kunde ha (okej, jag skulle sett en film med mamma&pappa just nu, bestämde mig efter cirka fem sekunder att jag suttit i soffan länge nog och nu halvligger jag här). Vad som är så himla bra med all min ångest är att den bara vill UT UT UT. Detta betyder att Sanna Smartensson varit ute och sprungit två gånger idag och en massa andra dagar denna vecka =)

Har Zürich-längtan så det skriker om det! Saknar Maja (och såklart mina andra tjejer, men de inte ska tillbaka), staden, människorna, utelivet.. Längtar tills vi ska flytta in i lägenheten och just det; Jag ska fixa ett jobb med!! ÅNGEST PÅ HÖG NIVÅ.

FÖR ATT KOMPENSERA OVANSTÅENDE "LILLA" UTBROTT:

Helsingborg är vackert. Det är en underbar sommarstad och det finns saker att hitta på (om man letar lite)! Här finns en fin familj, fina vänner och ett välfyllt kylskåp (även köksskåpen är fyllda till bredden, vilket jag upptäckte i morse, då en plastmugg föll ut från trängseln på översta hyllan och ville attackera mitt huvud. Efter ett gällt tjejskrik och lite svordoms-muttrande för mig själv, undrade syrran vad fasen det var som pågick.)..

På tisdag fyller Elli 20! På lördag blir det fint saftkalas hos henne och sen ut i natten (FESTIVAL I STAN). Längtar. Min mamma påstår att man kan gå salsakurser fre-lör-sön-kvällar nere vid Gröningen. Ja tack!

HISTORIEN OM PASTA-PIERRE

NAMN: Pierre Cavalli
ÅLDER: 20
INTRESSEN (runt 02-snåret en torsdagsnatt): Whiskey, Vin, Krämig & Kryddig mat

Igår blev det som förväntat en helvild utekväll i vackra Helsingborg (eh, det beror på hur man definierar begreppet "helvild" men hursomhelst; En riktigt lyckad kväll). Efter myspys hos Miss Palmqvist färdades Ellinor & jag mot stan.. Vi mös in oss på Hamnpaviljongen, träffade Bengan & Pierre, drack öl och var allmänt nöjda med tillvaron. Kvällen bestod av små promenader hit och dit eftersom att "gräset alltid är grönare på andra sidan". Hur kul som helst att vandra stadens gator igen, kändes som hemma (vilket det är, eller?!). Träffade Gurra (fick världens attack-björnkram) & Sebbe.. Grät nästan en skvätt av lycka.

"Den fantastiska fyran (Elli, Jag, Bengan, Pierre)" bestämde sig för att gå hem till Mr Cavalli, för matlagning och filmskådning. Efter högljudda protester från diverse håll, beslutade en full Pierre sig för att slänga ihop en krämig kycklingpasta. OCH KRYDDIG. Då killen tappat örtsalt ("oj, det stora hålet var visst öppet") över hela rätten, tyckte han att det saknades lite lite krydda. Han stekte därför vidare med sambal oelek, peppar, vitlök, salt, chili.. Maten blev god. Förvånansvärt god, då kocken i sitt redan inte fullt så nyktra tillstånd sippade whiskey som om det inte fanns någon morgondag. Men som sagt; Kryddig. Halsbrännan låg inte långt borta och illamåendet nalkades. Trots detta drog Pierre fram den kryddiga bearnaisesåsen, ytterliggare sambal oelek (kryddan från helvetet) och hällde på sin mat. Elli & jag satt med gapande munnar, panikslagna blickar och undrade; Hur kan killen?







Nåväl. Efter lite essen, ganska mycket illamående och mer vin till Pierre, ville vi se film. FILM FILM FILM! Såklart ville jag se "Surf's up", man är ju inte den som säger nej till lite tecknat klockan tre på morgonen.. Pierre hittade filmen direkt (bland cirka de en miljon filmer han hade), som om han aldrig gjort något annat. Vi tänkte att "vi sätter på både svenskt tal och svensk text, så behöver man bara koncentrera sig på en sak". Man kunde alltså välja, helt själv, huruvida man ville lyssna ELLER läsa, allt för att slippa mer än nödvändig ansträngning. Det blev ett halvdant attempt till filmtittning. Större delen av underhållningen bestod istället av att se vinpimplar-Pierre in action..

STRANDAD VAL

Det såg jag ut som just, då jag låg och fläkte mig på en solstol (i vår trädgård tack och lov). Sen har jag en massa sexiga små rutor över hela kroppen också, eftersom jag absolut inte skulle ligga på en handduk. Är "tvungen" att sola rygg (vilket är bland det tristaste som finns), då min fram och baksida ser ut att tillhöra två olika kroppar; En hyfsat brun och en blekfet.

Här får jag helt plötsligt lust att berätta historien om Maja Hård, aka Stekaren. Maja Hård är den sorts människa som blir uttråkad på två sekunder, som pratar hela tiden och det spelar ingen roll om någon annan lyssnar eller pratar tillbaka; Då fortsätter hon helt enkelt att disskutera med sig själv.. Detta är en underbar egenskap, kan man ju tycka för det mesta. Gånger då man absolut inte tycker det är de gånger då man vill ligga som en klubbad säl på sin handduk i Rentawisä (park vid Zürich-see) och halvsova efter en grym utekväll. I Maja's kroppssystem verkar det däremot inte finnas denna trötthets-spärr och förmåga att koppla av och bara vara. Något måste hända HELA TIDEN. Så låg vi där, en vacker het dag i juli.. Fåglarna kvittrade, fotbollar och frisbees flög hotfullt omkring i luften, svetten lackade. Då en annan åtminstone försöker variera sig och sola lite rygg (mest för syns skull), ligger Maja och steker framsidan som om det inte fanns någon morgondag. Välstekt blev hon också. Sönderbränd framsida, likblek baksida och eftersom hon är så förbannat nyfiken kan hon ju inte helt avslappnat ligga ner lugnt och stilla. Nejdå, Fraulein Hart måste halvsitta upp hela tiden för att inte missa park-actionen = Maja Hård ligger inne med solränder från sina bikinisnören som är bland de mest onådiga jag sett!

Ikväll vankas party machen (göra fest) i stan.. FÖRVÄNTNINGARNA ÄR PÅ TOPP. Was? Kommer jag att bli besviken? Är inte party-livet i Helsingborg likvärdigt med det i Zürich? Ack nej, men det här känns bra; Es geht.. ;)

VÄNTAR FÖR FULLT

Sitter nervöst och väntar på att syrran ska komma hem.. Kan lägga upp lite bilder från underbara Zürich så länge (tänkte att "då längtar jag ju mindre tillbaka", NOT)!

Hon är hemma; KÖRKORT! Kul för henne men nu ska det bli spännande att se hur ofta Sanna får ha bilen, hon med sin hetskörning.

HAR DU KÖRKORT?

Syrrans uppkörning nalkas (trodde det var imorse men nu är hon helt plötsligt hemma igen och irrar runt planlöst. "Var har du varit?" "På körskolan". Jaha, hon hade väll liksom teori-prov imorse?! Varför säger hon inget till mig? När har hon uppkörning? Inte för att jag skulle få för mig att fråga henne, nejdå, det ska ju bli en "överraskning".) och jag är väldigt stolt!! Igår var jag också ganska nöjd. Jag, Kajsa och pappa åkte till Vägverket för att ge lillan lite tips om vad som kommer bedömmas.. Gick bra.

På vägen hem, däremot, gick det mindre bra. Efter ett mindre nervöst sammanbrott (onämnbar anledning) från Kajsas sida, fick jag köra hem. Jag har ju länge känt att "om jag skulle ha uppkörning i dagsläget skulle jag kugga på första andetaget". Tur att man lever i toleranta Schweiz, där man inte ens höjer på ögonbrynet då någon "råkar" köra över heldraget eller mot rött. Nåväl (Oj, nu sa Kajsa just att hon ska iväg och köra med min gamla körlärare. Detta betyder nog "mini-uppkörning", med efterföljande uppkörning; NERVÖST). Efter en galant rivstart och småhetsig körnig deklarerade jag (på skämt) för mina medpassagerare att "Jag fått mitt körkort i ett flingpaket, haha". Pappa kontrade direkt: "Ja, det är ju skillnad då man väl fått körkort (menande blick åt syrrans håll). "Sanna kör som om hon stulit bilen". Underbart, tänkte jag och ökade farten en aning, så att vi skulle få lite lite mer stenskott från den under ombyggnande väg vi färdades på. Älskar att vara hemma (halvsarkasm) =)

DAGENS ACCOMPLISHMENT

Tog en nice springtur just. Stretchade och vips så kunde jag gå ner i spagat, lätt som en plätt. Life is good..