Först och främst; VI ÄR OKEJ OCH MÅR BRA (men Maja är skärrad och jag blir orolig, fast nu sover hon i alla fall).
Igår hade vi tjejerna här; Förfest och sen utgång, precis som det ska vara på en fredag.. Hade grymt kul på klubben och påväg hem stötte Maja och jag på två nice killar som undrade vart man kunde ta en öl. Det visade sig att grabbarna var göteborgare. Ännu mer nice. Vi stack hem till oss för en öl och sen vidare ut igen. Mitt på blanka gatan mötte vi ett gäng killar som kom gåendes emot oss. En kille och vår polare Gustaf råkade stöta ihop med axlarna då vi gick förbi varann. Inte någons mening alls, sånt som händer. Killen blev aggressiv, vi sa ursäkta och fortsatte gå. Sen gick allt så snabbt. Killen vände tillbaka mot oss och smällde Gustaf över ögat, en gång och sen en gång igen. Blodet rann och asidioten måste haft ett slags knogjärn i handen, för de två djupa hacken, just exakt bredvid Gustafs öga såg ut som skurna av en kniv. Vi stod alla fyra i fullkomlig chock och förstod absolut ingenting. Killarna gick lugnt vidare och trodde de ägde världen, att de gjort något utomordentligt häftigt. Ilskan bubblade upp i Maja och hon gick efter för att undra varför. VARFÖR GÖR MAN SÅ?! Jag kunde inte hejda henne och stod cirka tio meter ifrån Maja som var omringad av killarna. Jag såg hur en av dem backade, tog sats, höjde benet och "Around-the-house-kickade" Maja hårt i ryggen, farligt nära nacken. För att avsluta sitt verk spparkade han henne sen i magen, innan de gick vidare. Jag stod som fast i marken; Vad hade hänt? Vad gör man? Är detta sant? Handelsförmågan väcktes sen till och jag sprang fram till Maja som tappat andan och var i total chock.
Andreas ringde polisen och fick till svar "Jag pratar inte engelska, vi pratar tyska här. Ni får gå till stationen och anmäla". Gå till stationen och anmäla?! Med ett blodforsande öga och en hyperventilerande tjej?! Vad är detta för jävla skitland där inte ens alarm-personalen kan förstå ett uns engelska?
Tre schweizare kom förbi och ringde polisen åt oss. Sen sprang de efter och lyckades på något sätt hjälpa till att fånga gärningsmännen, som hade hunnit långt. Våra skadade fördes till sjukan. Andreas och jag fick stå kvar ett tag till och råglo på svinen samt identifiera dem. De trycktes in i häktningsbilen och vi fick följa efter till stationen på förhör. Vi satt där i fem timmar. FEM TIMMAR!! Inget "behöver ni något, vatten eller kaffe, är ni hungriga, vill ni använda toaletten?". Inte ett jävla skit. Istället fick man tillbringa tiden på en satans pinnstol och oroa ihjäl sig för de andra. Vi satte i alla fall till med en rejäl historia, helt sann, vilket är det mest hemska. Poliserna förstod och bad om ursäkt dels för att nödpersonalen avfärdat oss, dels för att det finns denna skit här i stan (tydligen). Sen kom det som en smäll rakt i ansiktet att den skyldige var 17 år gammal = antagligen INGET straff. Fyfan.
Då vi äntligen kom iväg från polisstationen åkte vi till sjukan. Möttes av en söndergråten Maja och en förvånansvärt lugn Gustaf (iförd sjukhusstassen; Vitt nattlinne med sexig slits och öppen rygg - Vilken man!). Blev slussade fram och tillbaka mellan halvkass engelska och "du måste betala hur mycket som helst för det här". Till sist löste sig ändå det mesta och vi kunde dra därifrån vid klockan 13-snåret. Med glädje! Natten ifrån helvetet - Den värsta i mitt liv och efterfesten som aldrig tog slut.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar