onsdag, maj 18

Aldrig för sent att sadla om.

Igårkväll var jag påväg hem från Karin.. Mitt i gatan ställer sig en tokig man och leker trafikpolis. Han vinkar och gestikulerar intensivt åt bilförarna att de kan passera, om de nu inte själva såg att gatan var totalt folktom. Så log jag ett roat leende och gladdes åt att det finns så många original här i världen.

När jag stod i godan ro och väntade på spårvagnen kom mannen självklart fram och skulle prata. Han berättade att han ville börja studera vid Zürich Universität och ta en doktorsgrad. Uppskattningsvis var han 60 plus, full/psykiskt instabil. Men när han hade genomfört sin utbildning och stod där vid ceremonin med sitt Diplom i handen skulle jag få en franc av honom. Om han inte klarade utbildningen skulle jag få en halv franc.

"Vad heter du, så jag vet vem jag ska skriva att pengarna går till.?"
Jag fortsätter le för jag tycker det är himla härligt med människor som är glada, "Sanna."
Mannen säger "Aah.. Turner.? Då skriver jag Turner, men inte Tina Turner, hehe."


En dag snart kommer jag bli väldigt rik.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar