Vår dag.

Hej idag fick jag den finaste komplimangen. "Jag är avundsjuk" sa Albert. "Är du.? På vem.?" sa jag. "Till dina byxor som är så fina."

 

Sen drog jag ett wildcard och lät lilla Hilda gå, ingen vagn med alltså (för första gången.!), hela vägen till Thalwil centrum. 10 minuters gångväg, men i alla fall.. Nåväl; 20 minuters gångväg för en två-åring. Det gick skitbra.! Hon gick hela vägen dit, utan fuss eller fight. Sen var vi den vandrande cirkusen i affären. Två barn med varsen mini-kundvagn, framspringandes i gångarna, köra på hyllkanter, skrika och hålla låda, och så jag såklart ; kidsens glada övervakare, intet ont anande om alla de varor som tydligen slängts ner i vagnarna (Hilda plockade bland annat på sig en tub leverkorv, några youghurt och torkade bananchips).

På hemvägen skulle Hilda självfallet inte orka gå något mera. Fine, tänkte jag och slängde upp henne i famnen samtidigt som min högra axel fick förslitningsskador av matkassen deluxe. Sista biten kom vi överens om att hon skulle gå i alla fall. Det gick väldigt bra och hon skuttade fram, luktade på blommorna, ville blåsa på torra maskrosor. "Dom finns det hundkiss på" la Albert in i debatten. Sen snubblade Hilda på mållinjen och föll framstupa ner på en grusväg, bet sig i läppen, smakade blod. Men tjejer är starka så hon reste sig, grät lite, vi torkade blodet och sen var det bra med det.

 

Tschüss och godnatt.!