söndag, december 27

Blogg?

Usch.. Märker direkt hur tråkig jag blir då jag har mycket att tänka på. Skriver inget kul alls. Ska försöka. En miljon saker snurrar i skallen. Saknar Maja. Saknar Zürich. Ser fram emot semestern. Måste arrangera mitt liv. Måste vänja mig vid mitt nya liv. Vill ta dagen som den kommer, inte oroa mig. Är superglad att träffa alla här hemma igen. Vill flytta till min lägenhet nu. Skolan börjar snart.

Jaa.. Ni märker ju själva vilken muntergök som sitter och trycker på tangenterna här. Måste nog bara slappna av ett tag. Så irriterad på hon (mig själv) som stressar saker fast hon egentligen har tid.. Kanske dags att acceptera att jag föddes som en "sådan". Alltså en som inte kan koppla av ens någorlunda förrän exakt allt är under kontroll. Som sagt; En livad muntergök!

Melvin & Jag för hur-länge-sen-som-helst.

Nu till det som är kul..
Igår var en riktigt bra dag. Fick se Karolina's nya hem och bäst av allt, själva Karolina i egen hög person. Satt och trivdes som bara den i hennes soffa. Utanför spöregnade det och jag kände den äkta skånska julen välla över mig. Sen hade vi en liten födelsedagsgris också. Rebecca lämnade tonårsträsket bakom sig och ställde till med kalas. Oj vad det var apa-kul att återse så många gamla bekanta ansikten. Saknaden var som bortblåst och botad! Även Gustav's röda "Siba-väst" infann sig i festligheterna, det var ett hett ämne under kvällen. Egentligen var det en galant julväst, något som både jag och Gustav intygade (ganska högljutt och dramatiskt från hans sida).

Idag "gjorde jag Väla" med mamma. Haha. Rea-hysteri, punkt slut. Sen gav vi oss ut på "möbel-köpar-turné" och införskaffade en del kul, en del nödvändigt till mitt nya ställe. Höjdpunkten var väll ändå dammsugaren. Känns otroligt skönt att köpa sådant som man verkligen längtar efter och som man vet kommer ge ens hem den där lilla extra personliga touchen (är ironisk, borde ni känna av vid det här laget). Nåväl. Är helnöjd! Ska hädanefter bli gladare och gladare för var dag som går tänkte jag. Om en vecka är jag den där tjejen som skuttar omkring på stan och nynnar, ler hetsigt mot allt som kommer i min väg och utstrålar total harmoni på gränsen till vansinne. Det skulle kunna hända. Nog.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar