Ångesten över mitt överviktiga bagage lekte runt med mig hela vägen till flygplatsen. Trodde jag hade en lysande, vattenfast plan. Stod tätt bakom mannen framför mig i kön och flåsade honom i nacken (NEJ). Hade mitt ena handbagage, det groteskt största, på golvet. Sparkade fram det, så att mannen skymde det för inchecknings-personen (men vad heter det då?). Just då jag var nummer två i kön öppnades en ny disk; "Nästa tack". Fasen, panik och svett växte fram. Han såg ju helt klart hur jag kickade fram mitt överflödiga bagage. Lunkade fram och slängde (hasade) upp resväskan på bandet. Mannen bakom disken ville såklart att jag även skulle väga min "lilla" överflödiga väska. Hivade graciöst upp den. Han smålog lurigt och undrade om detta också var ett handbagage.. Ja, svarade jag skamset och försökte flörta/se ledsen ut en del. Hans öga blinkade och han sa; "Ha en bra dag". Det finns visst gentlemänn ändå!
Vid säkerhetskontrollen fick jag självfallet krydda morgonen med lite lätt tafsning, vad hade jag väntat mig?! Råkar ALLTID ut för roligheten att kliva upp på boxen för allmän beskådning. Antagligen för att jag ser så farlig ut. Tog mig sen en drickyoughurt och illamåendet var ett faktum.
Är i Zürich i alla fall och jag älskar denna staden! Runt vart hörn finns en gentleman som gladeligen hjälper en svettig dam i nöd. Ser man bara tillräckligt ledsen ut, som att man ska börja grina i vilket andetag som helst, behöver man aldrig mer bära på sin väska. Nu är jag i säkert förvar hos Maja. Ballet-Maja och Akrobat-Sanna!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar