POWERNAP?

Happ, det kan man lugnt säga. Jag somnade i alla fall hyfsat gott i bastun på Filbornabadet. Tänk er förvirringen då man vaknar upp helt ensam, naken och rödflammig i 90 grader! Känns ju som att det här kunde blivit hur farligt som helst. Det enda som förvånar mig är att jag inte sov längre (än 20 minuter). Hade varit så typiskt mig att sova liiiiiite till, helst tills badhuset stängt och sen bli inlåst över natten. Underbart. Men en skön lur på 20 minuter blev det i alla fall - Inte illa jobbat.

Insåg i eftermiddags att jag är ganska trött, då jag kom på att jag gått upp klockan 06.00 tre dagar i rad nu. Men lyckan slutar inte där, nejnej; Jag har två dagar kvar.. Sen är det sweet freedome!
För att bota mitt trötthets-tillstånd dricker jag kaffe, kaffe och återigen KAFFE. Detta goda, svarta guld som tillreds på min arbetsplats går inte av för hackor vill jag lova. Journalist/Författar-kaffe = Starkt som satan - Kittlar lika fint som arsenik i magsäcken.

Ikväll ska jag äntligen (ironi?) få se bilder ifrån Mamma & Pappas barnlösa Islands-resa. Som jag har längtat! Imorgon är det alltså näst sista dagen jag måste jobba i anti-socialt stimulerande sällskap. Det tär på psyket så sjukt mycket att arbeta ihop med en människa man inte kan föra en normal konversation eller ens småprata med. Som om man befinner sig på två skilda plan men i samma tid och rum (filosofi-Sanna). Lyckan över att mina och denna "människas" vägar ska skiljas, helst för all oändlig framtid, börjar infinna sig i min kaffeskadade/sömnbristande kropp.

Och just det; Ryggakuten am Morgen! Förbereder mig mentalt för intensiv smärta..