Jag står på takterassen och blickar ut. Ser skog och berg. Ser Oslo stad. Ser havet. Ser på människor genom fönstren. Det är som att se in i små dockskåp - någon lagar mat, en annan viker tvätt i bar överkropp, en tredje ser på tv. Det är väldigt fint, och jag känner mig lite som det allsmäktiga ögat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar